Frostkarta

Linjer, bara linjer som tillsammans formar ett mönster. Raka och böjda. Som människostigar som slingrar sig och tillsammans bildar sociala mönster. Gå raka vägar i livet eller slingra sig sökande fram. Linjer - raka och böjda.

Möten

Så plötsligt möter jag dessa små väsen som visar sig i grenar rötter eller stenar. De flinar vänligt mot mig och får definitivt mina fötter att stanna upp. Åter i barndomens sagovärld så rikt befolkad och besjälad. Tryggheten är där, den som inte alltid är en självklarhet. Känna trygghet och glädje vid ett kärt möte.

Göra avtryck

Många steg som trampar sin väg. Trampar varandra på tårna ibland, kliver åt sidan, går omvägar, korsar varandras vägar. Går i varandras fotspår, följer tacksamt efter någon som redan trampat upp en stig, en väg framåt. Trampar upp nya oprövade vägar, något eget. En lång räcka av omedvetna och medvetna steg blir till en livsberättelse.

Vart jag än går är jag där

Ett steg i taget. Ett fotavtryck även om det inte alltid syns. Avtrycken finns där. Quo Vadis ? Vart går du människa ? Vart vill jag färdas sätta ner mina avtryck, vad vill jag med mitt liv ? Frågor jag bär med mig på min livsvandring.

Känna trygghet

På med vandrarkängorna och ge mig ut. Ta emot den atmosfär som är, breda ut mig i den. Fylla lungorna med fuktdrypande luft och låta benen föra mig dit de vill. Uppleva den stora naturanden som kärleksfullt följer mina steg. Som får mig att släppa alla spänningar, värk, oro. Som ingjuter nytt mod i mig, kraft och hopp. Som får mig att förstå vad som är viktigt för mig. Vad som är min livsluft !

Att ta emot

Att öppna sig, våga öppna sig och ta emot. Klara att röja allt som hindrar mig att vara helt öppen - är det att vara människa ? Att vara som ett litet barn - helt öppen och förtroendefull. Våga lita på. Om och om igen !

Frid på vår jord

Friden och lugnet breder ut sig. Inom mig och utanför mig. Att lämna över sig till detta lugn och VARA i tillvaron. Att stå vid en sådan fantastisk skådeplats som denna och älska att vara människa för att få uppleva det. Undret att något föds i mig som är så stort att det knappt går att omfatta.

Ljuser bryter fram - alltid

Ibland förs man av en vänlig hand till en annan del av världen under samma himmel och samma sol. Att komma bort men hem. Att naturen var man än befinner sig kan få en människa att känna att: här är jag fullkomligt hemma, här skulle jag också kunna leva mitt liv.

Mikro eller makro ?

Prova att kisa med ögonen och titta sedan på bilden. Är det fotat från hög höjd eller mycket nära ? Det är spännande att vissa motiv går att uppfatta som både mikro och makro - det väcker fantasin i alla fall.

Välkommen att vandra med mig

Välkommen att vandra tillsammans med mig i olika slags landskap. Jag hämtar min kraft och inspiration när jag är ute i naturen och tar in det lilla lilla och det STORA.