måndag 31 augusti 2009

Bli gammal

En krypande rädsla för att åldras har den senaste tiden sysselsatt mina tankar. Rädsla att inte bli sedd bakom den åldrade fasaden, inte vara någon att räkna med. Att inte vara värd mödan till omtanke, ansträngning. Oro att bli bortglömd, avhängd. Skyndar mig att laga klart fiskgrytan för att ta med till min gamla mamma. Hon lever i nuet och gläds åt varje dag hon får leva. Hon är inte avhängd utan i högsta grad omgiven av omsorg ! Men hur blir det för mig en gång !? Hur ser du på ditt åldrande ?
Upplagd av Bibbi Nawroth kl. 12.16
Etiketter:

2 kommentarer:

Göran Westlund sa...

En tänkvärd fundering, Bibbi! Jag, som lever i en pensionärsby, blir ofta påmind om denna frågeställning. Byns äldste är 102 år och bor fortfarande ensam i sitt hus, fastän han har hjälp varje dag. Kommer jag att kunna bo kvar i mitt hus till livets slut? Om inte, var ska jag då bo? I dag är jag omgiven av familj och vänner. Kommer de att finnas kvar när jag behöver dem som mest?

Jag finner att sådana funderingar egentligen är meningslösa. Man måste lära sig att leva helt i nuet, som din mamma.

2 september 2009 04.50
Bibbi Nawroth sa...

Tack Göran för ditt inlägg.Själv tycker jag inte att funderingar kring åldrandet är meningslösa. Det jag sår idag får jag skörda imorgon. För mig är det viktigt att våga gå till botten med tankar kring framtiden. Också våga se min oro min rädsla. Stanna upp och se vilka valmöjligheter jag har för att skapa en så bra framtid som möjligt. Sen rår jag ändå inte över andra människors val som på olika sätt påverkar mitt liv. Men visst - jag kan alltid välja att gilla läget och leva här och nu. Släppa föreställningar om hur jag borde ha det, borde bli bemött osv.

Det finns hur mycket som helst att tycka om detta ämne - jag skickar stafettpinnen vidare för nya kommentarer !

4 september 2009 09.36

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)